irtsa

Det sägs att man lär sig massor om sig själv när man reser. Att man finner sig själv. Och sådant. Det stämmer verkligen. Jag har sannerligen lärt mig en massa om mig själv. Jag har funnit en egenskap hos mig själv jag inte visste var så väl utvecklad som den är. Jag tror det måste vara en av mina bästa egenskaper faktiskt. Tänk att det krävdes en resa till Indien för att upptäcka den! Jag är helt otroligt vansinnigt bra på att (trumvirvel) sova! Alltså, på riktigt! Jag är en jävel på det! Har ju varit i Agra i helgen och tittat lite på Taj Mahal (eller Tajan som vi erfarna säger) och det är mycket tid som går åt till att åka buss när man ska dit. I alla fall om man åker där jag åkte ifrån. Och det gjorde jag. Och mina kamrater. Hur som helst. Jag hade ingen aning om att jag är SÅ bra på att sova. Men det är jag. Tydligen. Tydligen asbra. Kamraterna var inte lika bra. Jag hade liksom svårt att hålla mig vaken. 

Tajan var fint. Och stort. Och vitt. Och ganska häftigt.

Hotellet var skabbigt.

Maten var god!

Sällskapet bra.

Jag har tagot några bilder. Som ni kanske kan få se om ni är snälla.


Agra var inte lika kul. Skitstad. Men jag har köpt en jättefin indisk dress! Inget mer. Men jag hittade en jättefin ring jag ville ha. Bara 10 000 rupies. Typ 1 500 kronor. Tror jag fick ned den till 1 300. Kronor. Det var en äkta sten. Jag köpte den inte.

Nähä. Nu ska jag se till att min bästa egenskap inte slappar till sig. Bäst att träna ordentilgt så att jag inte glömmer hur man gör.

God Indiennatt!