irtsa

Tittade genom massor av gamla bilder med baktanken att lägga upp en för att göra vistelsen här lite mer intressant. Tittade ett bra tag innan jag gav upp. Beslutsångest. Typ. Och hade dessutom ingen vettig orsak till att kasta upp en. För allt på denna blogg har en vettig orsak. Hur som gick jag för att fixa mer te när jag tittade ut genom fönstret och fick syn på...

 

Ulliga va? Ja. Det är de sannerligen. Men jävliga. Fråga en del av våra föredetta växter så får ni se. Eller mina ben som har fått springa efter dem en hel del.

Bilden är tagen på en morgonpromenad jag gjorde i början av hösten. Då jag gick på promenader. Var de har tagit vägen? Dels så jobbar jag och sedan är benen ett problem. De vilar. På obestämd framtid från långa promenader och löpning.