irtsa

Dagen: Upp och jobba. Gick inte fort kan jag lova, har inte fått in rutinerna än. Men det kommer väl. Väl hemma var det duscha och göra mig iordning för att susa iväg på nytt.  Var stressad, men tyckte att det var dags att gräva fram de där hörlurarna som jag har saknat ett tag. Jag trodde jag visst var jag hade dem; i ett par hemma-jeans som jag misstänkte att jag hade slängt i tvätten. Kan ni ana vartåt det lutar? Jag hittar byxorna. De hängde i tvättstugan. Tvättade. Om ni inte anade det förut, kan ni ana det nu? Jag kände i fickan. Det var något där. Okej, om ni inte har fattat är ni förbannat tröga. I fickan låg hörlurarna. De hade åkt en tur i tvättmaskinen. 40°. Naturligtvis skulle de inte fungera, men jag provade bara för att. Och vad? De fungerade! Alltså! Nu kanske ljudet blir renare. Slipper all skit. Man kan ju hoppas. Kanske ska köra dem några gånger i månaden. Det kanske kan vara bra.
Efter att jag tillbringat tid på två ganska meningslösa lektioner stannade jag kvar i staden. Var hemma hos en vän och teade mig. Och pratade. I alla fall lite. Några ord. Sådär.
Förberedde mig för en tråkig bussresa, men fick sällskap och fick det till och med roligt. Sedan cyklade jag hem i månsken. Det var ju tur. Dynamon fungerar inte. Det fanskapet. Det var fint. Inte fanskapet. Månskenet. Jag blev nästan bländad. Återigen. Fint.

Outfit: Hallonröda byxorna, grå tröja och svarta strumpor.

Kändiskoll: Dessvärre ingen. Fan, nu måste jag skärpa mig. Det här är ju illa.

Tips: Skapa ett tvättmedel för elektronik. Kan ni kanske tjäna en förmögenhet på. För renast möjliga ljud/bild eller dylikt. Hur bra som helst. Där har ni en toppenidé. Varsågoda. Jag tar 75 % av vinsten. Bara så att ni vet.